Es schneit. Es schneit viel.

Snöbalkong

Den här dagen har känts konstigt surrealistisk. Den började med ett uppvaknande tre på natten. Ett hjärta som dunkar väldigt hårt och fort. Djupa andetag för att kunna slappna av. När jag väl somnat om, efter en och en halv timme, drömmer jag att jag går vilse i snökaoset på väg till jobbet. Och jag kommer för sent, men alla andra är också sena så det kvittar.

Sen vaknar jag halv sex igen. Efter en timme pulsar jag ut i halvmetersdrivor och hoppar i gropar där andra människors fotsteg skapat vägar. När jag kommer till jobbet är det bara jag och en sjuksköterska som är på plats. De andra droppar in under dagens lopp, den sista kom så sent som tolv å tretti.

Dessutom var stället drabbat av vinterkräksjuka så i ett visst isolerat rum fick man bara gå in om man var iklädd full "skyddsmundering", dvs skoskydd, rock, munochnässkydd och handskar. Desinfektionsflaskor stod tätt på borden i korridoren.

Det är lite mysigt ändå på nåt sätt - när det blir som en helgdag mitt i veckan. Och civilisationen stannar. Posten kommer inte, folk stannar inne bakom sina igensnöade dörrar och vägarna är tomma. Under snön har vårblommorna redan slagit ut, så vi får väl hoppas på att de kommer upp i tö, som det heter.

Sim sim.

Kommentarer:
Postat av: Terese

Var det därför jag inte fick någon post idag?

Låter som att du haft en ganska avslappnad dag ändå.. och vilken fin bild. :)

Kram.


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits