Puh!!!
Sommaren börjar gå mot sitt slut. Det märker jag dels i kalendern, dels när jag ser ut på regnet som strilar ner längs rutan. Jag har jobbat varje sommar sedan jag var 16 så den här sommaren har verkligen känts oändlig. Jag ser tillbaka på den och konstaterar att det kanske inte varit världens bästa sommar någonsin men jag är i alla fall så himla glad att jag fått vara ledig under så lång tid och ändå inte befinner mig i ekonomiskt trauma.
Jag mailade rektorn angående en fråga inför terminstart och inledde med "Hoppas du haft en skön sommar!" och fick till svar "Första dagen.... puh!!!!". Det måste vara samma sak för alla som jobbar inom skolan när de vaknar upp ur den evighetslånga sommardvalan. Jag försöker också komma igång så smått men märker att jag har svårt för det innan jag vet vilka små ansikten som jag kommer ha framför mig i klassrummet. Det blir ju samma latinkurser som tidigare, på sätt och vis, men jag kommer ändå behöva anpassa dem beroende på antal elever och just deras förutsättningar och intressen. Jag bara längtar till elevernas första aha-upplevelser och deras kloka frågor om dittan och dattan, sådana frågor som ibland kan uppta hela ens tankeverksamhet och - roligt nog - kan kräva större eftersökningar än bara den i min hjärnas kunskapsarkiv.
Men innan dess lär jag hinna med ett antal böcker till (det har blivit många), även om det nog inte blir mer läsande ute på balkongen. Förutom tågluffen blir det nog mitt bestående minne av sommaren 2008 - jag sittandes i solen på balkongen med en pocket i handen.
Jag mailade rektorn angående en fråga inför terminstart och inledde med "Hoppas du haft en skön sommar!" och fick till svar "Första dagen.... puh!!!!". Det måste vara samma sak för alla som jobbar inom skolan när de vaknar upp ur den evighetslånga sommardvalan. Jag försöker också komma igång så smått men märker att jag har svårt för det innan jag vet vilka små ansikten som jag kommer ha framför mig i klassrummet. Det blir ju samma latinkurser som tidigare, på sätt och vis, men jag kommer ändå behöva anpassa dem beroende på antal elever och just deras förutsättningar och intressen. Jag bara längtar till elevernas första aha-upplevelser och deras kloka frågor om dittan och dattan, sådana frågor som ibland kan uppta hela ens tankeverksamhet och - roligt nog - kan kräva större eftersökningar än bara den i min hjärnas kunskapsarkiv.
Men innan dess lär jag hinna med ett antal böcker till (det har blivit många), även om det nog inte blir mer läsande ute på balkongen. Förutom tågluffen blir det nog mitt bestående minne av sommaren 2008 - jag sittandes i solen på balkongen med en pocket i handen.
Kommentarer:
Trackback