Gabrielle

Två är min favoritsiffra. Den låter så fin när man säger den. Det är sammansättningen av konsonanterna som jag gillar och som på intet sätt glider fram på tungan utan fastnar i gluggen mellan framtänderna. Och så är det å:et förstås. Ett Å låter så häpnadsväckande på något sätt.

Siffrans innebörd och hur man kan tolka ordet - tvåsamhet, dialoger etc. - går jag inte in på, även om det också kan vara fint.

Det är för svårt att analysera. Och jag vill hålla mig på det primära, det enkla, basala. Och bara gilla formen.