Guilty conscience

I dag har jag dåligt samvete. Och det borde jag ha.

Jag kände samma sak i går, men då gällde det saker som att jag kände att jag inte levde upp till krav, inte hade planerat den här resan bra nog, att jag ska sticka hem innan bror med flickvän kommer och att jag inte är mer med Tessi. Saker som kanske verkligen är misstag av mig men även saker som jag inte kan gå runt och må dåligt över, eftersom jag inte är mer än människa.

Men i dag har jag dåligt samvete över att jag tillåter mig själv att försjunka i petitesser och låta dem påverka hela mitt väsen. Att jag glömmer att se objektivt. Att jag skiter i att skriva eller skriver en rad och sedan suddar ut den och övertygar mig om att jag suger, eller att jag var bättre förr och att det har försvunnit. Att jag överhuvudtaget låter mig själv säga något sådant om mig själv, då jag tycker att alla människor är fantastiska och därför även borde inkludera mig själv.

Jag har dåligt samvete över att jag inte uppskattar det jag har mer, utan kan betrakta mig som ett offer. Inte över att jag stundtals är tvär och ser orealistiskt på saker och ting, för det är stundtals bra. Nej, men dåligt samvete över att jag har människor runtom mig som jag älskar, men inte tänker på att det kunde varit annorlunda.

Men glad blev jag i alla fall över att jag hittade ett gammalt block där jag 2001 antecknat: "Jens sa till mig att det var värt att åka utomlands, trots att det kostar och är krångligt. Och jag ska också satsa. Skit i pengarna, betala för känslor!". Om det är något jag gjort så är det att byta ut trygghet mot osäkerhet som blivit till trygghet igen och hur dyrt det än må vara så är det värt varenda litet öre.

Nä, nu går jag ut i världen med objektiv blick.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits