Gabrielle

Den här tisdagen har varit och ska förbli en riktigt unken dag. Förlåt, jag menar inte unken, jag menar en rutten, stinkande, skitig, åthelvete, satans jävla ruttnaste dagen i historien nånsin-dag. Hur kommer det sig då, undrar väl nån. Och egentligen har jag inte lust att förklara, för ni är väl bara dumma IQ-befriade idioter allihopa som inte skulle förstå ändå.

Hursomhelst vaknade jag upp till den härliga insikten att det där som jag trodde var förkylning i går verkligen var förkylning, plus lite feber som grädde på moset. Näshålorna totalt igentäppta av torkat snor, värk i varenda kroppsdel, molande förkylningsskalle och en ork som ligger på minus. Det värsta är ändå att jag alltid vaknar med någon dum förhoppning om att dagen ska bli bra ändå, att jag ska äta något gott eller se något bra på tv eller vara med någon jag tycker om.

Och om det är något livet lärt mig så är det att man inte ska ha förhoppningar, för då faller man bara ännu djupare. Livsläxa: Var aldrig positiv och hoppfull!

När jag åt frukost vid datorn lyckades jag i förkylningsruset välta till kaffekoppen så att det skvätte ut kaffe över tangentbordet och skrivbordet. Men det var först några timmar senare som jag upptäckte hur mycket kaffe som kommit in i tangentbordet. Då skulle jag gå in på min e-post, bara för att upptäcka att min dator hade fått flipp och inte alls går i symbios med sin kaffeälskande ägare. Det gick inte att använda femman, sexan, pilarna och en del andra tangenter. Jag borde ha slängt ut tangentbordet genom fönstret redan då, men eftersom jag aldrig lär mig så skruvade jag ju upp skiten och stod och "skrubbade" i nån timme innan jag insåg att det var förgäves.

Sen först vid tvåtiden eller nåt insåg jag att den här tisdagen var så värdelös som den verkligen är och bestämde mig för att vara ännu mer destruktiv genom att kolla på crap (läs amerikanska hemmafruprogram) på TV (men vadå, det finns ju verkligen inget bra att se på). Hade väl hoppats på nåt gott att äta i alla fall men pojkvännen stack hemifrån för resten av kvällen och här sitter jag kvar hungrig och sjuk så jag dör och vill bara dränka mig själv i det sunkiga akvariet.

Erik sa att jag borde lägga mig och sova, men har jag förhoppning om att jag kan somna, jag som aldrig somnat på beställning i hela mitt liv frågetecken. (frågetecknet funkar inte heller)

Nej jag ska vara sur på allt och alla och göra mig riktigt dum och jag ska hata mig själv lika mycket som resten av världen. Världen, som inte vill ge mig femmor längre och som inte ens låter mig ställa en oskyldig fråga. Och så ska jag tänka på alla andra som säkert mår toppen och inte unna dem det alls utan bara ta illa upp och känna mig tragisk. Fuck you all!