Upp som en sol

De två senaste dagarna har solen skinit och mitt humör har varit mycket mycket bättre. Återigen frågar jag mig varför jag inte bor i Portugal. Hur som helst har jag sysselsatt mig en del med att piffa lägenheten. Det var verkligen världens bästa idé, då min kreativitet legat på noll under hela sommaren. Nu fick jag äntligen skapa bilder och tänka i färg och form och mönster.

Och nu är det så där brinnande fint i vardagsrummet att jag måste gå dit hela tiden bara för att titta.

I går var jag på introduktion för lärarutbildningen. Först irrade jag runt som en tok på området och insåg att jag kommit rätt först när jag kom in i en klunga av "lärareliknande" människor (tänk häng i kinderna och propra men ej utstickande kläder - som jag) och när tre utskickade från Lärarnas Riksförbund omringade mig från varsitt håll. "Vill du gå med i LR, det kostar bara 25:- per termin, du får den här goodiebagen".

Till slut kom jag in i salen (med alla gåvor i händerna) och blev positivt överraskad av hur mänsklig personalen var. Efter alla rykten trodde ju jag att de var dumma små nötter utan talförmåga. Förvisso har jag inte träffat lärarna än... Hur som helst fördröjdes introduktionen med kanske 45 minuter eftersom hälften av studenterna bestod av nojiga småbarnsföräldrar, besvärade klimakteriekvinnor eller rätt och slätt trögfattade idioter.

En namnlistgenomgång med handuppräckning brukar ju inte vara så komplicerad, liksom. För det första fattade inte människorna att man skulle säga "ja" när man hört sitt namn. Men desto värre  var det med gruppindelningarna. En kvinna hade hamnat i gruppen där man blir både högstadie- och gymnasielärare och var hemskt upprörd över detta. "Men jag har läst franska 60 poäng och svenska 80 poäng och mitt mål är ju att bli gymnasielärare. Då är det väl dåligt att jag ska sättas i den gruppen! Mitt mål är ju att bli gymnasielärare! Det är där jag vill hamna! Svenska finns ju på högstadiet men franska är ju inte så vanligt där och det är ju..." Och vad folk än sa till henne så fortsatte hon med sitt oändliga babbel. På bänkraden ovanför satt jag och suckade så högljutt jag bara kunde, dels för att hon inte kunde inse att det är ganska bra att ha en breddad utbildning och dels för att idioten kommer hamna i min grupp.

Sen skulle ledaren lära oss hur man fyllde i en ansökningslapp angående praktikplats. "Här skriver ni ert namn och här adressen." Gäsp. "Sen vill jag att ni skriver upp om ni har någon personlig anknytning till nån skola i Skåne, så att ni inte hamnar exempelvis på en skola ni själva gått i eller där era föräldrar jobbar eller liknande." Det här var ett nytt problemområde för den korkade delen av studenthopen, och av ca 60 studenter ville 20 stycken meddela alla andra om just sin situation och fråga vad som gällde för dem. Och jag satt där och stirrade ut genom fönstret på solen som sakta försvann bakom molnen.

"Jag har en dotter som ska börja gymnasiet nästa år, ska jag då ange den gymnasieskolan hon ska gå på?"
"Jag gick och läste en kurs i spanska på Komvux för sex år sedan. Ska jag skriva upp det?"
"Jag har en syssling som..."

Och när den stormen lagt sig började tjattret från alla småbarnsföräldrar som tyckte att de skulle vara privilegierade att få praktikplats precis var de ville, oavsett om ledningen kunde ordna det eller inte. Jag hade nästan lust att skrika rakt ut att det finns något som heter preventivmedel men till slut meddelade  sekreteraren snällt att nästan hälften av MAHs studenter är småbarnsföräldrar och att det inte räknas under "särskilda omständigheter". No shit!

Sen fick vi gå hem och jag sprang ut med mina gratiskalendrar och pennor, satte mig på tåget och kände mig förbannat tillfreds med livet.

Kommentarer:
Postat av: Terese

Haha.. vad jag känner igen det där! Ibland kan man undra vad det är för idioter som utbildar sig till lärare (jag själv inkluderad förstås).
Det är alltid likadant för majoriteten av de där blivande lärarna är folk som älskar att prata och helst ensama stå i fokus, hela tiden, och som tycker att deras egna åsikter är viktigast av allt.
Det var exakt likadant när jag började förra året. En grupp nyblivna lärarstuderande satt och frågade sina ibland personliga frågor, rakt ut, och tog en massa tid. De återstående gick efteråt och klagade på alla som tagit tid. Egentligen borde ju personalen berätta kort om hur allt skulle fyllas i, osv, och säga att de tar frågor efteråt.. men jaja.
Det är förresten precis likadant på majoriteten av alla storföreläsningar och de som ställer frågor då är oftast de där puckona som aldrig har något vettigt att komma med utan bara vill synas och höras. Det är också därför många av storföreläsningarna varit nästan totalt värdelösa (förutom att vissa föreläsare bidragit till det också förstås). Fast en del har varit jättebra.
Vilken grupp hamnade du i? En språkinriktad, blandad grupp?
I min grupp går förresten både de som är enbart inriktade på gymnasiet och de som är inriktade på båda, och de som bara är inriktade på grundskolan.. vet inte vad den där damen skulle klaga för.
Hoppas att det blir bra. Har du lektioner den här veckan eller när sätter det igång på riktigt?
Vi är tillbaka från Stockholm nu, jag får se hur länge jag stannar i Växjö. Mamma berättade att du ska komma nästa helg.. får se om jag är kvar då, annars ses vi väl säkert i Malmö under hösten.
Kram.


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits